Hem

SKEDALA

Trivselförening

 

 

Glöggmingel i Bygdegården

Istället för sedvanligt Luciatåg bjöd vi istället på glöggmingel.

Vi var ca 40 små och stora som fikade och sjöng lite julsånger tillsammans.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Årets fina julgran är sponsrad av Jimmy på

Marielunds byggservice

Skedala Trivselförenings sajt är en informationskanal för alla medlemmar i Skedala Trivselförening. Här kan man se vad som händer i Skedala och när. Här kommer att finnas allt från årsmötesprotokoll till tipspromenadresultat.

 

Skedala idag

 

Skedala har 351 invånare (enligt SCB 2010-12-31). Ortens yta är 42 hektar och invånartätheten är 845 invånare/km2.

Skedala historia

 

Skedala var förr ett mycket stort gods. På 1500-talet uppfördes en mycket stor stenbyggnad – Skedala hus – i tre våningar med tjocka murar. Skedala gård plundrades och brändes av de svenska trupperna under det nordiska sjuårskriget under andra halvan av 1500-talet. Av denna byggnad kvarstod rester in på 1800-talet. Förste kände ägaren av Skedala var riddaren Abraham Brodersson, som skänkte Skedala i hemgift till sin naturliga dotter Märeta vid hennes gifte med Peder Niklasson av Forstenaätten.

 

 

Det tillhörde sedan genom arv eller köp medlemmar av bland annat ätterna Bonde, Gyllenstierna, Tre Rosor, Krabbe, Skräm, Silfverstierna (köpte som förste svenske adelsman godset 1652 efter att Halland blivit svenskt 1645), Gyldencrantz, Wrangel (1712-1811) och Thott. Greve Otto Thott till Skabersjö rev den gamla gråstensbyggnaden 1812 och uppförde den nuvarande av trä. Efter hans död 1826 gick det raskt genom flera händer.

 

 

Skedala köptes 1850, då endast omkring 3 mantal, av den 27-årige blivande riksdagsmannen Ivar Lyttkens och delades 1876 i två gårdar, Skedala och Nydala. Lyttkens lyfta på många sätt upp gården ur ett förfall. Ett brännvinsbränneri anlades och en stor del av ängs- och hagmarken uppodlades. Den totala åkerarealen ökades från 250 tunnland till 1150, av totalt 3 000 tunnland mark. Därutöver återplanterades skog i stor utsträckning. Vid Lyttkens död 1899 såldes de var för sig och styckades sedan ytterligare.

 

JOIN OUR

NEWSLETTER